Hem

Info

I Morten Antonsens stall finns det 10 hästar i träning samt fem ettåringar. Han har även hingsten Steinsvad Eld där fölungen kan bli så gott som gratis. Priset är satt till 1000 kronor i språng och 4 000 i levande fölavgift. De sistnämnda betalas dock tillbaka när och om avkomman presterar godkänt premielopp.
– Kallblodssporten är på väg upp i Sverige men ner i Norge, påstår Antonsen.
Den norska tränaren aktiverar sina hästar mycket.
– En aktivt tränad häst är ofta lyhörd och koncentrerad. Vi tränar hästarna sex dagar i veckan, ofta flera gånger om dagen. Att det inte blir sju dagar beror på att vi själva vill vara lediga. Idrottande människor tränar aldrig bara sju timmar i veckan.
Morten har sin verksamhet på Gran på Hadeland och är utbildad fysioterapeut. Han använder travhästarna till terapiridning.
– Vi måste vara kreativa och träna hästarna på olika vis.

Morten Antonsen använder sig av pulsmätare i sin träning av hästarna.

• Kontroll av träning:

• All träning styrs och kontrolleras med pulsmätare

• Med hjälp av en elektronisk träningsdagbok får man översikt över pulskurvor, hastighet, distans och terräng

• Månatligt laktattest

• Laktattest i fält

– Med den här metoden har man inget behov av blistring. I Norge har vi överanvändning av medicinering och ingen medvetenhet om användande av preparat.
Antonsen, som själv suttit i Norges antidopingutvalg, berättar om en veterinär som ledbehandlat hästar med fyra gånger den rekommenderade dosen. Veterinären höjdes till skyarna för sina bra resultat på de behandlade hästarna, men Antonsen funderar över vad som kommer att hända med de hästarna i framtiden.

– Det finns ett klart samband mellan träningen du utför och resultatet du uppnår! Det finns också ett klart samband mellan sättet du tränar och skadorna hästen får.

• 80 % av träning i uthållighetsidrott är relativt lik från idrott till idrott.

• 80 % av träning i idrott är relativt lik träning av häst och kan överföras från träning av människa till häst.

• 80 % av träningen av en häst bör vara lik träningen av en annan häst. 20 % bör vara speciellt tillpassad individen.

Hur ett travlopp är upplagt:

Ett travlopp är ett ansträngande arbete där mycket energi ska frigöras under kort tid, ca 2-4,5 minuter. Hjärtat arbetar 200-240 slag/minut. Mycket mjölksyra och aerobt/anaerobt arbete.
– När man tränar kondition tränar man hjärtat på hästen. Syreupptaget förbättras vid riktig träning. Ju mer syre hästen kan ta upp och fördela, ju mer och bättre kapacitet. Hjärtat står för upptag och fördelning. Förbättring av syreupptaget är väsentligt för hästens kapacitet. Den häst som har det högsta syreupptaget, som har optimal teknik och som utnyttjar det i lopp är den bästa hästen!

• Aerobt energisystem
  näringsämnen + O² => energi + CO² + H²O

• Anaerobt energisystem
  näringsämnen + enzymer => energi + mjölksyra

I ett lopp träder tre energisystem i kraft. Från start och in i första sväng används Kreatinfosfatnedbrytning, vilket inte kräver så mycket syrearbete. Om hästen måste genomföra en maximal provstart – eller vid omstart – så tar det 2-3 minuter innan Kreatinfosfatnivån (KP) är uppbyggd igen. KP ligger lagrad i musklerna. Sedan övertar det Anaeroba systemet och driver hästen i ca 60 sekunder, och till sist tar det Aeroba systemet vid och tar hästen i mål. Sista varvet sker alltså omvandling av producerad mjölksyra i ett 2100-lopp. Mest mjölksyra har hästen i utgången av andra sväng.
– Det är inte fel att köra för fullt från start, det är sen du ska vara försiktig.
– Efter att hästen blivit mjölksyreansträngd är det viktigt att den blir nedjoggad så att mjölksyran kan omvandlas till näringsämnen. En vältränad häst kan gå med högre intensitet. Om man utsätter muskler och senor etc. för brist på syre blir det vävnadsdöd samt blödningar.

Hur ett träningsschema kan se ut hos Team Antonsen:

• Tisdag: hård träning – distans eller intervaller

• Onsdag: något lättare

• Torsdag: lätt

• Fredag: lätt eller fri dag

• Lördag: start

Maxpulsen hos en häst ligger på 195 – 260
– Skillnaden från häst till häst är stor, men den är också genetiskt betingad. Vilopulsen är ett uttryck för hälsan i ögonblicket. Att veta nattpulsen kan vara nyttigt, Rhinovirus ger t. ex. förhöjd nattpuls.

Laktatprov är ett viktigt hjälpmedel i träningen. Mjölksyretröskeln ligger vid 4 mmol/l och en dåligt tränad häst går över den vid lägre puls. Antonsen berättar om ett sto han tränat som var tjurig och hade dålig teknik. Han tränade henne på 187 i puls. Efter att ha tagit laktatprov visade det sig att hon istället skulle tränas på 169. Efter det började hästen ta åt sig träningen och fungerar nu perfekt.
– Vi hade ju brutit ned hästen istället för att bygga upp henne. Att träna för hårt ger inte heller något. Man måste hitta tröskelnivån.

All träning måste planläggas!

Antonsen anser att alla bör göra upp ett schema som täcker hela året där man skissar på vad hästen ska göra och när. Vilka månader hästen ska gå grundträning, när det ska gå över i mer tempo och distans och när det borde vara dags för tävling. Dessutom tvärtom, när man beräknar att tävlingsmånaderna är slut. Hästen ska få lite ledigt osv.

Antonsen kör olika sorters intervaller beroende på var i träningsfasen hästen är. De är 3 * 1300m, 500m backe, 200m, 300m samt distans vilket är 2000m där hästarna går fort sista 500m. Dessutom körs hästarna förstås på ”tur”.

– I tävlingsperioden upprätthåller vi konditionen. Om det går mer än tio dagar mellan loppen kör vi distans.

Antonsen vill också avliva en del myter, som t.ex.: ”En gammal häst behöver inte så mycket träning” och ”En häst kan stå tre veckor på box utan att tappa”
– De faller fort! Om vi haft hästar i god form som sedan fått lättare träning i fjorton dagar så visar de 17 slag lägre i intervallerna.

Unghästar:

– Inrikta träningen med tanke på växtfaser och inte för intensiv träning. Daglig träning. De ska inriktas mot att bli elitidrottare, men med försiktighet. Tidig träning och mycket träning. Hela skelettet ska stärkas och måste tåla mycket träning.

– Varmblod och kallblod ligger på ungefär samma puls, men varmbloden har bättre teknik. Kallbloden behöver mer tid innan de kan trava på hög fart.

När det närmar sig tävling kör han kortare intervaller.
30 sekunder fort, 20 sekunder långsamt => 10 * 300m + 5 minuter skritt + 10 * 300 m.
Till lopp kör han längre värmning än i träning eftersom det är annat som krävs. Uppvärmningen till lopp ligger i Antonsens fall totalt på ca 30 minuter och han vill att den ska komma så nära loppet som möjligt. Värmningen ska ske kontrollerat.
– Du har inget att vinna på att sätta in hästen i boxen igen om du inte ska ändra utrustning. Avsikten med värmningen är att öka kroppstemperaturen. Jogga ned 20 minuter efter loppet för att få ned mjölksyrenivån.

Läs mycket mer på hemsidan equus-sport

Maxpuls i snitt i trav är 230 slag per minut. Önskat resultat av träningen får man om mycket läggs vid 75 – 80 %.

Maxpuls vid simning är lägre än vid trav och galopp.